Eptifibatid (Integrilin, Årtusenska läkemedel, också samverkad av Schering-Plough/Essex), är ett läkemedel mot glykoprotein IIB/IIIA -hämmare klass.[1] Eptifibatide är en cyklisk heptapeptid härrörande från ett protein som finns i giftet i sydöstra pygmy skallernake (Sisturus miliarius Barbouri). Den tillhör klassen av den så kallade arginin-glycin-aspartat-mimetiken och binder reversibelt till blodplättar. Eptifibatide har en kort halveringstid. Läkemedlet är den tredje hämmaren av GPIIb/IIIa som har fått bred acceptans efter att den specifika antikroppen abciximab och icke-peptiden tirofiban kommit in på den globala marknaden.
Eptifibatid används för att minska risken för akuta ischemiska händelser i hjärtat (död och/eller hjärtinfarkt) hos patienter med instabil angina eller icke-ST-segmentförhöjning (till exempel, icke-Q-våg) hjärtinfarkt (dvs., akuta koronarsyndrom utan ST-segmenthöjning) både hos patienter som inte ska opereras (konservativ) medicinsk behandling och de som genomgår perkutan kranskärlsintervention (PCI). Läkemedlet appliceras vanligtvis tillsammans med aspirin eller klopidogrel och (låg molekylvikt eller opraktionerad) heparin. Dessutom, den vanliga stödjande behandlingen som består av applicering av nitrater, betablockerare, opioidanalgetika och/eller bensodiazepiner ska användas enligt indikation. Angiografisk utvärdering och andra intensiva diagnostiska procedurer kan betraktas som en förstahandsuppgift innan behandling med eptifibatid påbörjas. Läkemedlet bör uteslutande användas till sjukhuspatienter både på grund av den allvarliga graden av patienter’ sjukdom och på grund av de möjliga biverkningarna av eptifibatid.